Nu kör vi igen.

I morgon ska jag på arbetsintervju igen.
Får hålla tummarna på att det kan bli nått bra.
För på nått sätt så har man ändå lite hopp inom sig att det kan bli ett positivt besked.
Det har man väl alltid, eller?
Vi får helt enkelt se.

OM, ett mycket stort om. Skulle jag få detta jobb, så innebär det nog mkt kvällar o helger.
Men just nu skiter jag faktiskt i det. Bara jag får ett jobb. Det är allt jag önskar mig just nu.
Bättre att jobba så än att gå hemma. Iaf som läget ser ut nu.

Snälla, nu kan jag väl få ha lite tur.... Jag behöver det!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0