Orättvist.

Fattar inte varför det har hänt, hur en sån snäll kille inte får fortsätta att leva vidare.

Det är sån tryckande stämmning på jobbet, det ligger i luften hela tiden. En arbetskamrat har gått bort, det är bara att försöka att inse det. Vad säger man till kunderna som ringer och frågar efter Eric? Hur ska man bete sig?
Hur ska man kunna vänja sig vid att Eric inte sitter där på sin plats? Nä fy.

Det är så mkt gamalt som kommer upp igen när sånt här händer. Minns så väl den dagen då Angela gick bort, också en arbetskamrat. Jag vill bara strycka såna här dagar från kalendern.
Man vill bara vakna upp och önska att allt var en mardröm.

Sitter mest och bara stirrar rätt ut, man försöker hålla humöret uppe någorlunda. Men vi är alla i samma situation.

Och snälla människor, även jag. Gnäll inte över det ni inte har, se till att uppskatta det ni har.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0